När jag återvände till Stockholm i går kväll möttes jag av Expressens (eller var det möjligtvis Aftonbladets) löpsedel som basunerade ut att ”ryssvärmen” var på väg. Detta ord, som alla sammansättningar som använder ”ryss” som förled, hade naturligtvis en magnetiskt dragningskraft på mig. Jag funderade i några ögonblick på vad de menade. Den ryska gästvänligheten? De överhettade tågkupeerna? Upptining i relationerna mellan Ryssland och USA? Jag kom dock till slutsatsen att det rörde sig om en väderprognos, för medan lågtrycken står på kö över England kommer värmen österifrån.

Ryssvärmen får mig att tänka på Fredrik Lindströms gamla utläggning om kvällstidningsspråket i Jordens smartaste ord från 2002. Typiskt för detta är att man använder de mest hisnande sammansättningar som om de vore etablerade begrepp. Sammansättningar är inte bara platseffektivta på löpsedlar, det komprimerade budskapet får också extra slagkraft av ibland minst sagt sensationella nya ord. Ett klassiskt exempel är spritfest. ”Det förekommer ofta i artiklar om misshandel och lägenhetsbråk, men skulle aldrig användas av vanligt folk i samtal (eller har jag fel?): ‘Vi ska ha en liten spritfest på onsdag…’ ” En spritfest kan mycket väl kan handla om något så prosaiskt som ”två män med missbruksproblem som ställer fram ett helrör på bordet i köket en tisdagsförmiddag. [...] Eller för att uttrycka sig på ren svenska: spritfest betyder att det är en in i helvete massa sprit men väldigt lite fest.”

Just att det är en stark betoning på den ena delen av sammansättningen är typiskt för kvällstidningsorden. Så hur är det med ryssvärmen egentligen? Om man får tro SMHI:s prognos för de närmsta dagarna så är det inte mycket till värme på väg, knappt 20 grader och regn är utlovat, och det verkar för övrigt vara ungefär samma väder i västra Ryssland. Är det kanske förledet ryss vi ska fästa oss vid istället? Och vad i hela friden menar de då?