Det är dags att åka hem. Jag har gjort den sista metroresan och stoppat undan den överblivna poletten. Väskan ligger där uppfodrande halvpackad på golvet. Jag har funderat på om jag ska ta på mig ett extra lager kläder  för att spara plats men det är för fuktigt och varmt. Jag önskar det fanns plats för några liter kvass och ett par burkar skusjtjonka också. Man känner sig aldrig så populär som när man ska ge sig av, ”du kommer väl snart tillbaka?” frågar även ytliga bekantskaper. Jag hoppas det svarar jag och tycker allt att det känns lite vemodigt.